auntem.blogg.se

... det är 'gott nytt år' på esperanto.

För jag är liksom, unik och otroligt kreativ.

 

Så, dags att säga adjö till år 2013 och välkomna 2014.

 

Vet inte riktigt vad jag ska säga (skriva).

 

Mycket har hänt i min värld under det gångna året.

Allt kan eller vill jag inte nämna här, men ni som läser (kära L-crew) vet ju i princip allt.

Jag kan nog så här i slutet av året ändå säga att det har varit övervägande positiva saker som skett eller gjorts.

Och många 'första'-grejer har klarats av, mest nämnvärda är väl första egna lägenheten (Tja, en där mitt namn står på kontraktet).

Men det finns fortfarande många 'första' kvar.

Första miljonen, första palatset, första biografin om mitt liv, osv.

 

Har jag några planer eller mål för det kommande året?

Ja, det kan man väl säga.

• Umgås med vänner!!!
• Fortsätta plugga mot slutbetyg (gymnasiet)
• Praktisera/extrajobba
• Handla mer kläder på second hand än från t.ex H&M.
• Försöka lära mig fler maträtter, både enkla och lite svårare
• Utveckla mina hobbyer; korsstygn samt skrivande
• Börja simma

 

 

Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeerry christmas!

 

 

Herreguuu!
Inser nu att jag inte ens skrev hur det gick med lägenheten??

Inte för att ni (L-crew) inte vet, men ändå!

Jag tog då tvåan på 42 kvm. Och jag kunde inte vara mer nöjd!
Ett kök! Ett vardagsrum! Ett sovrum! En klädkammare! En liten hall! Ett badrum!

Jag blir lika positivt överraskad varje dag när jag vaknar!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

Så. 'nuff said om min fantaaaaastiska lägenhet. Den kommer med största sannolikhet göra regelbundna gästspel här på www.

 

Det är ju jul!

Men säg gärna vad du önskar dig, så ska jag göra mitt bästa för att BESANNA DINA DRÖMMAR

(Jag skriver detta inlägg kl 2 på natten. Förlåt mig)

 

Men för att vara lite seriös för en sekund så kan jag ju säga att jag inte är sådär jättelycklig just nu.

Det har väl alltid (i alla fall sedan puberteten) varit jobbigt med julen, som om depressiva tankar liksom frodas bland pepparkasdoften och julgranskulorna.

Och i år, när det är som det är, blir det än mindre roligt. Ja, det är skitdeppigt och negativt sagt men det är så det känns.

Familjen i norrland säger nej till besök (Dom har inte plats) och ni, mina älskade vänner, är ute i världen på äventyr (VILKET ÄR AWESOME (be careful!)).
Kvar är jag och "mamma".

Samma meningar 3ggr på raken, tårar när hon inte hittar julgransdekorationerna, lån av pengar, noll koll på vad jag gjort det senaste året, osv.

 

Det är så frustrerande, för att kunna förklara vad det är som mamma "gör" nu när hon är sjuk, skulle jag behöva föra anteckningar och sen göra någon slags utvärdering som sen kan presenteras.

Och jag orkar inte.

 

Julafton kommer för min del att spenderas i Fruängen, hos mamma.

Har jag tur, så får jag öppna lite paket och titta på Kalle Anka.

Kanske slipper jag parera för mammas tårar, undivka diskussioner om hur frisk/sjuk hon är, undvika diskussioner vi haft tio gånger förut, slipper se hennes frånvarande blick när man pratar med henne.

Kanske.

 

 

Här kommer några gifs på saker jag önskar mig!

 

 David Tennant. Fortfarande.