A spoonful of sugar makes the medicine go down
Tjohopp.
Idag slutade det göra ont i bröstet.
Jag är glad, men för matt för att visa det.
Jag har fått medicin mot ångest m.m. Bara tagit den i två dagar, men det verkar ju ha funkat?
Vet inte om det är pga medicinen eller att min kropp äntligen slappnar av efter flera dagar på helspänn, men jag är så trött.
Klarade inte av att skära i en gurkbit tidigare, muskeln i armen sa bara- "nä".
Det går nog över, men även om det inte gör det så är det ändå bättre än panikångestattacker.
Idag börjar min kurs.
Men inte den jag sökte i december.
Då en person som ansvarade för min ansökan helt missade/glömde mig, så hade jag inte blivit antagen på någon kurs.
Då en person som ansvarade för min ansökan helt missade/glömde mig, så hade jag inte blivit antagen på någon kurs.
Jag skulle egentligen läsa Sv3 nu, men i och med hur jag mår nu så känns det bättre att kanske ta något som inte är "viktigt".
Så istället blir det sociologi!
Känns bra, det ska bli roligt.
För trött för att komma på fyndigt avslut.
HEJ DÅ
PUSS O KRAM
Attention wh*re
Hej hej.
De som följer mig på Instagram kunde igår se en klurig liten bild med wannabe-poesi till.
Den här bloggen är ju till för att man ska kunna följa mitt liv, och då bör jag ju skriva när saker händer.
I förrgår kväll fick jag ont/obehagskänsla i bröstet, på vänstra sidan. Jag tänkte att det kunde vara att jag överansträngt mig eller nåt liknande och gick och lade mig.
Men så gick det inte över på hela dagen igår.
Jag ringde vårdguiden och frågade om råd, och de sa att jag borde åka till akuten i och med att värken varit ihållande i ca 24h.
Efter ett antal timmar och flera prover på Huddinge så sade läkaren till slut att de inte kunde se något fel med mitt hjärta och att det mest sannolikt var ångest som orsakade det hela.
Ångest.
Blergh
Aja.
Så idag ska jag titta på tv och sy korsstygn samt eventuellt meditera.
Och om jag skulle dö eller nåt så vet ni att dom feldiagnostiserade mig- STÄM DOM JEEVLARNA!!! GET RICH!!
För övrigt är jag väldigt glad för att i år kommer hela L-crew vara i Sverigeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee
OOh yeeeeeeeahh
Så glad :')
Puss på er <3
5 dagar tills 20 år
Redan för två år sedan, när jag fyllde 18, bestämde jag mig för att jag inte bara skulle fira min födelsedag, utan även dagarna/veckan innan!
Så imorgon, måndag, börjar mitt veckolånga firande av min födelsedag.
Hurra!
Hurra!
Jag tänker mig; god mat, filmer och en generell slapp inställning till allt som i vanliga fall skulle stressa mig. :-)
Back to bizniz.
När jag var 16 år så började jag på gymnasiet. Jag hade sökt och kommit in på en 4 årig sam-sam utbildning, med kortare dagar men alltså ett extra år.
Hur det gick med det vet vi väl, och om inte så kan vi kan återkomma till det senare.
Det visade sig att det i min klass var de flesta obehöriga, det var bara jag och en tjej till som hade haft godkänt i Sv, Eng och Ma.
Det föll sig så att jag och den tjejen blev..."kompisar".
...Nja. Vi var med varandra för att inte behöva vara ensamma.
Men det var helt okej! Hon var en liten supersnäll person som inte sa så mycket, men verkade trivas precis som jag i vår "ensamma tillsammans"-deal.
Så en rast satt vi på en bänk ute på skolgården och lyssnade på motorvägens brus, eleverna omkring oss stod i grupperingar efter musiksmak (rockare, emos, hiphopare, osv.) och några spelade basket och fotboll på den stora asfalterade ytan.
Jag satt där, helt oskyldig.
Sen hörde jag bara ett kort woosh innan något drämmer till i huvudet på mig bakifrån med en oerhörd kraft.
Smällen fick mig att falla framåt och allt jag kunde tänka var - Vadhändervadhänderajvafanhände
Någon ropar: DU TRÄFFADE DEN DÄR TJEJEN JUE , och jag inser att dom menar mig.
Jag kände mig så förnedrad.
Killen som tydligen presterat denna fullträff sprang fram till mig och hämtade bollen, och frågade nervöst:
Ehhh, ehhh, träffade jag dig?? Är du okej?
Jag blev väl röd som en tomat och sade något om att det var okej och att jag mest blivit rädd.
Han sprang tillbaka till sina polare och lekte vidare.
Jag gick hem tidigt pga huvudvärk och grät ut hos mamma, jag trodde på allvar att jag hade fått en hjärnskakning.
Ååh, lilla jag.
Jag vill gärna tro att om detta hade hänt mig idag så hade jag åtminstone haft vett att ventilera ut min smärta i ett raseriutbrott mot killen som skjutit bollen.
Eller kanske helt enkelt fattat att JAG INTE BORDE SKÄMTS FÖR ATT NÅGON ANNAN SUGER SÅ PASS PÅ ATT SKJUTA EN BOLL SÅ ATT EN OSKYLDIG BLIR FUCKING SKADAD.
9 dagar tills 20 år
Ett kort inlägg om ett minne från när jag var 12 år.
Mina hormoner bestämde sig redan när jag var 6 år att börja jobba mot målet STORA BRÖST, och resulterade i att en astmaläkare klämde på mina bröst och till allas lättnad sade:"Jag tror du har för tidigt utvecklade hormoner" och inte "Nice tits LOL".
Men trots boobz som utvecklades tidigt så var jag fortfarande vid tolv års ålder helt omedveten vad sjutton bindor och tamponger var till för.
Jag visste inte ens vad det var för skillnad på dom. Vilken var vilken liksom?
Ah, men moder natur kände sitt kall!
Någon månad in på mitt tolfte levnadsår så BOOM
Jag kunde plötsligen blöda i sju dagar utan att dö!!!
Första gången grät jag av lycka och ringde mamma. Jag var så stolt, jag var KVINNA!
Den glädjen har ju gått över kan man väl lugnt påstå.
Tandställning - because it's worth it!
TEH HAPPINESS IS INDESCRIBABLE!
FREEEEEDOOOOOM
Äntligen är tandställningen BORTA!
Bild kommer imorgon eller övermorgon.
Glädjen är överväldigande.
Jag går runt och klappar och pratar med mina tänder, ger dom komplimanger och allmänt bara älskar dom.
Ah, kärlek. <3
Sjukgymnastisering med stål i käften!
Igår var jag hos sjukgymnasten för andra gången i mitt liv.
Förra gången var bara introduktion, igår började vi så smått med det som då kallas kroppskännedom.
Förra gången var bara introduktion, igår började vi så smått med det som då kallas kroppskännedom.
Jag fick stå rakt upp och ned och beskriva hur olika kroppsdelar kändes, rent fysiskt - inte känslomässigt.
Det gick jättebra för mig, jag fick så mycket beröm så jag nästan rodnade. Vem visste att jag var så duktig på att känna att jag har kroppsdelar? Kanske finns det en karriär i det här?
Det gick jättebra för mig, jag fick så mycket beröm så jag nästan rodnade. Vem visste att jag var så duktig på att känna att jag har kroppsdelar? Kanske finns det en karriär i det här?
Anyhow, det var faktiskt ganska intressant. Jag lärde mig lite mer om min kropp antar jag, och det är väl alltid bra.
Nästa gång blir det mer fokus på det känslomässiga. Jag bara vet att jag kommer börja gråta. Urk.
Appropå sjukvård, imorrn är det dags att gå till tandläkaren! De ska då beskåda och klämma och känna på mina tänder, för att försäkra sig om att de har skött sig och böjt sig för tandställningens orubbliga vilja.
Och om allt går enligt planerna, så ska de då kunna ta bort den lilla stålställningen vid nästa besök som är inbokat om två veckor!
Mitt hjärta slår volter av lycka!
Mitt hjärta slår volter av lycka!
